Marsvin, hos oss ett husdjur, hos indianerna i Ecuador en del av den traditionella matkulturen, en delikatess som ofta kan vara svår att få tag på. Vi förbeställer en måltid cuy som marsvin heter här hos en tant i en av de små byarna uppe i höglandet. De friterade små djuren ligger (tycker Ann) i fosterställning, som om de skrikit när de stoppats i pannan. Hon håller sig till chips och vill inte ens sitta därinne när vi äter. Arvid är först lite tveksam, ”kanske jag äter en annan dag”, säger han, men när Fredrika resolut förklarat att det knappast blir någon annan dag så vill han ha och Fredrika bryter av sitt marsvin tvärs över ryggen, så delar de.

Hur det smakade? Ja, lite som kyckling. Men om vi ska vara ärliga så var det nog mer grejen att äta marsvin än smaken i sig. Att Arvid sedan ofta sätter marsvin på listan när det i skolan är dags att skriva upp ”Mina favoriträtter” är en annan sak. Det är ett kul matminne som vi inte skulle vilja vara utan.
(ur boken Resa med barn)

Vågar man resa ut i världen med sina barn? Vad händer om de blir sjuka? Och hur är det med maten?

Under tio år har David Isaksson och Ann Keve Isaksson samlat kunskap och erfarenheter om hur det är att resa med barn. Det började när Fredrika var ett halvår gammal. Sex världsdelar och ytterligare två barn senare har de inga planer på att sluta resa. Tips och upplevelser varvas med fakta om utrustning, sjukdomar och annat som kan vara bra att veta.

Läs mer på www.resamedbarn.nu