Första dagen på jobbet efter en lång, lång föräldraledighet, plus en härlig semester, möttes jag av att barnen kom springande mot mig:
– Pappa, Pappa, jag älskar dig, sa Alex, och kramade om mig. Förutom att jag blev alldeles varm av kärlek så kunde jag inte låta bli att tänka att det faktiskt kan vara rätt härligt att börja jobba igen.

Dessförinnan var det drygt tio månader sen som vi packade ihop våra saker och for till Kenya. Vi landade sent på natten i Nairobi och två dagar senare träffade vi Alex för första gången. Han mötte oss, hans nya mamma och pappa, med en lite tveksam nyfikenhet. Men med storasyster Ella var det raka rör. Han gick direkt fram till henne, tog tag i hennes hand och drog henne runt för att visa sitt hem, barnhemmet. Alex är som sin syster snabblärd när det gäller språk. Efter en månad slutade vi prata engelska med honom. Två månader senare hade han bytt ut nästan hela sitt ordförråd, men än idag säger han "again" i stället för "igen".

Att adoptera i Kenya är speciellt för man behöver vara i landet mellan 5 och 10 månader, allt beroende på hur processen går med domstolar och utredningar och hur den ligger i förhållande till helger och ledigheter. Men den långa tiden där ger familjerna mycket tid tillsammans och tid att hitta varandra samtidigt som det finns en hel del att göra och uppleva i Kenya. Att alla har mycket tid är väldigt bra när en tvååring ska komma in i familjen.

Och Kenya? Ja, nyhetsmässigt var det en enda story som rullade under hela vår vistelse; domstolsprocessen mot sex kenyaner i Haag. Den kommer igång ordentligt i början av september och jag tänkte återkomma med lite tankar om detta senare.

Och vad slår mig av att komma hem till Sverige? Framför allt förefaller vi ha närmat oss Afrika, framför allt norra Afrika. Den arabiska våren har gett en mycket bredare bevakning och skapat ett ökat intresse för Tunisien, Libyen och Egypten, även om vissa glömt bort att dessa länder ligger i Afrika. Vår allmänna kunskap om Afrika ligger kanske inte så långt ifrån amerikanernas (o)kunskap om Latinamerika?

PS. Egentligen var jag tillbaka redan i juni och jobbad då främst med att se över strukturen på Sidas information på webben om näringslivssamarbetet. Nu ser jag fram emot att jobba med våra utbildningar, arbeta med södra Sudan, skriva artiklar och många andra spännande jobb.