Global Reporting

Direkt till innehållet »

English flag | En Español | En Français | Visa bilder från

Datum: 04 december 2008
Medverkande: Janken Myrdal, professor i jordbrukshistoria på SLU och författare till rapporten ”I skuggan av den stora krisen”; Ana Valdés, journalist och författare till den nyss utgivna boken ”Er tid skall också komma”; Maroun Aoun, VD för IFS, Internationella företagarföreningen i Sverige.
Samtalsledare: David Isaksson, Global Reporting.

 

Heja Krisen!

Riddarborgar som indikator för nya tankefigurer, hur en fängelsevistelse kan skapa mening med livet, om ökat invandrarhat och positiv förstörelse – diskussionerna på Global Bar gav tanken vingar och målade upp nya perspektiv på krisens möjligheter – och risker.

Kanske är det så att marknaden hade fel och Marx hade rätt? När Keynes är återuppstånden och DN använder Kuba som ett positivt exempel på hur ett land ska agera för att minska sin energiförbrukning – då vet vi att vi är inne i en tid av förändring.

Men är det en kris? Knappast, menade Janken Myrdal, professor i jordbrukshistoria på SLU. Finanskrisen är en bubbla, den är inte så viktig. Han menar istället att vi lever i en krisens skugga – en kris så fruktansvärd att den hela tiden måste pareras. Kärnvapen, DDT, klimathot, sopberget, olja – hela tiden nya beskrivningar av hot som måste avvärjas.
– Vad som är intressant är de nya tankefigurer som skapas ur hotet om krisen, sade Janken Myrdal.

Maroun Aoun ser annorlunda på dagens finanskris. Han är VD för IFS, Internationella företagarföreningen i Sverige, som hjälper entreprenörer med utländsk bakgrund att starta och utveckla företag i Sverige. Han kommer ursprungligen från Libanon, som kanske mer än något annat land gett den permanenta krisen ett ansikte.

– Jag tror att vi är på väg in i en djupare kris. Demografiskt närmar sig Sverige en kris, med en åldrande befolkning. Om det inte kommer fler invandrare så kommer hjulen att stanna. År 2015 behöver Sverige 80 000 invandrare för att klara av det ekonomiska systemet.

– Samtidigt kan vi se att dagens kris ger främlingsfientliga partier vatten på sin kran. Vi har sett hur de här idéerna fick fäste under 20- 30- talet kriser. Det här är något som jag är rädd för.

Janken Myrdal menar att ökad invandrarfientligheten i ett läge där vi behöver öka invandringen är ett bra exempel på en dysfunktionell reaktion, typisk för hur människor beter sig i kriser. Psykologen Johan Kullberg har i sin klassiska bok ”Kris och utveckling” beskrivit hur människor som befinner sig i kris reagerar på fel sätt. Är problemet att man jobbar för mycket, gör den personliga krisen att man jobbar ännu mer. Samma lagar tycks gälla för hela samhällen.

– Samtidigt så skapar krisen också en möjlighet att hitta nya lösningar, att skapa en ny samhörighet. Positiva moralförändringar kan komma ur krisen. Synen på invandrare är ju en typisk moralfråga.

Ana Valdés är journalist och författare till den nyss utgivna boken ”Er tid skall också komma”. Boken handlar om när Ana som nittonåring sattes i fängelse under fyra år, under den uruguyanska militärjuntans mörka år på 70-talet.

– Kanske måste vi hitta på ett nytt sätt att beskriva krisen, en ny berättarteknik, sade hon.

Hon berättade också om hur krisen kan skapa en mening med livet, om hur hon som 19-åring gömde människor som jagades av militärjuntan, människor som inte hade chans att vinna kriget, men som hon kände en moralisk skyldighet att skydda. Precis som Janken Myrdal tar hon upp att i krisens spår kommer en känsla av skyldighet att ta ansvar, att uppfinna ansvaret.

– Etablissemanget är besatt av att skydda sig från dissidenterna för att på så sätt skydda sig mot krisen. Men samtidigt ger krisen rum för nya idéer.

Krisen har nu också drabbat bilindustrin – inklusive Saab och Volvo.

– Men varför måste man behålla bilismen? Frågade Ana Valdés. Varför ska man pumpa in pengar i Volvo, Saab och GM när de tillverkar fel saker.

Janken Myrdal pekade på paradoxen att det finns en enighet om att koldioxidutsläppen måste minskas med 90 procent – samtidigt som transportsektorn är den sektor som växer snabbast.

– Alltså måste vi börja arbeta med nya scenarior. Om vi tar bort alla bilar och flygplan – vad händer då? Det är ett sätt att skapa en positiv förhoppning. Ett annat scenario är ett gigantiskt världskrig om jordens allt knappare resurser.

Finanskrisen – om det nu är en kris – kom självklart också upp till diskussion. Bertil Odén menade att krisen bidrar till att skapa en ny global ordning.

– Vi kanske får se att Hyundai eller Tata Motors köper Saab? Det här skapar förändringar i den globala, ekonomiska makten. Vilket i sin tur leder till att Världsbanken och IMF kommer att tvingas att reformera reglerna för världshandeln.

USA tar enorma lån från Kina och Indien – som ger givarna möjligheter att ställa nya politiska krav – vilket också leder till nya politiska maktförhållanden.

Och bilden som målas upp är att allt är bankernas och de giriga investmentbolagens fel. Men är det sant? Ekonomijournalisten Erik Durhan pekade på en annan förklaring.

– De som startade krisen var ideella amerikanska politiker som ville att fattiga afro-amerikaner skulle ha möjlighet att låna till bättre bostäder och därför tvingade fram lägre säkerheter för att få lån – detta var den utlösande faktorn till krisen. Detta är en förklaring som går att läsa om i amerikanska och tidningar från många länder – men det är inga svenska tidningar som tagit upp den tråden.

Även om debatten flödade fritt från medeltida borgar till Carnegies lån på 173 miljarder kronor till en person, så fanns det ett tema som envist återkom: slöseriets princip, som bygger upp oansvarighet och raserar moraliska barriärer.

Janken Myrdal summerade.

– Mitt intresse är just hur moralfrågorna utvecklas under en kris. Inte på det individuella planet utom som ett slags kollektivt beslut – vad är tillåtet och inte tillåtet. I kriser skapas nya tankeidéer, som skapar en ny moral. Den gyllene regeln – ”du skall inte göra mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig” – håller nu på att utökas: ”Du ska inte göra mot kommande generationer vad du inte vill att de ska göra mot dig”.

Lars Tallert /Global Reporting